Stormvinge får fin recension av BTJ


Stormvinge har fått en recension av Bibliotekstjänst (BTJ.) Det är en mycket viktig recension då BTJ-häftet skickas ut till alla Sveriges bibliotek, och en god recension betyder förhoppningsvis också en hel del försäljning till biblioteken. Detta i sin tur innebär förhoppningsvis att massor av barn och ungdomar kan sätta händerna i Stormvinge, vilket var precis mitt syfte när jag skrev den.

Roligt nog var recensionen väldigt positiv. Man får enligt BTJs regler inte citera hela recensionen. Men här kommer ett litet stycke:

“Det är inte ofta jag öppnar en hästbok som jag inte kan lägga ner den förrän den är färdigläst. Stormvinge är en sådan bok. I boken blandas hästboksgenren med fantasy på ett strålande sätt.”
– Kerstin Hagstrand-Velicu på Bibliotekstjänst

Känns otroligt bra.

Ska signera Stormvinge på ICA på lördag

Lördagen den 29:e aug kl 11-15.00 ska jag signera Stormvinge på ICA Kvantum i Knivsta. Det är fjärde gången nu, som jag får möjligheten att komma dit. Butiken har dessutom varit schysta nog att låta mig och min bok få ta plats i deras reklam i det lokala KnivstaNytt.

Det har varit väldigt roligt de tidigare gångerna, speciellt senast då jag fick äran att stå tillsammans med ett helt gäng Knivstaförfattare. Men denna gång blir det jag allena, någonstans mellan bananerna och brödet.

Det fungerar väldigt bra att signera i en dagligvarubutik. Till skillnad från när man står på t.ex. en bokmässa (som är grymt roligt det med) så är man den enda författaren i lokalen, vilket gör att man ofta får ha intressanta konversationer med folk. Om du bor nära Knivsta så kom gärna förbi och säg hej!

 

Liten konferensrapport från Swecon/Confuse 2015

Så gick årets Swecon av stapeln på Frimis i Linköping. Det var några mycket sköna dagar. Kongressen som i år gick under namnet Confuse varade i dagarna tre. Själv missade jag fredagen men njöt i fulla drag av lördag och söndag.

Det finns så mycket som är så kul på ett Swecon. Det roligaste är gemenskapen, att få träffa sina fandomvänner och fantastikförfattarkollegor. Jag spenderade en hel del tid inne i “Dealers room” och pratade med kollegorna, och sålde en och annan bok också. Dessutom pågår det hela tiden ett program med spännande seminarier, paneldiskussioner och föredrag. Det gör alltid lika ont när det är två riktigt intressanta programpunkter samtidigt och man är tvungen att välja.

Dealers Room, med Mattias Lönnebo på plats.

Jag anlände med bil på lördag morgon. Efter att ha lastat av alla bokkartonger ställde jag bilen i det smidigt närbelägna parkeringshuset. Sedan var det en snabb promenad tillbaka för att rigga upp bordet och ställa fram skålen med geisha-chokolad. Sedan sålde jag min första bok nästan omedelbart, och insåg då att jag hade glömt ta med mig växelpengarna. Det var bara att springa upp till stortorget och ta ut i automaten.

Efter lunch höll jag mitt föredrag om Shintoism i japansk animefilm. Det var väldigt kul att få prata om denna fascinerande religion och visa filmklipp från olika animeserier och filmer. Inte minst de färgglada bilderna från studio Ghibli piggar alltid upp.

Framåt kvällen var jag med i en panel om AI och robotar. Medverkande var Patrik Centerwall (mod), hedersgäst Madeline Ashby, Tommy Persson, Thomas Padron-McCarthy och jag. Det roliga var att både Tommy Persson och Thomas Padron-McCarthy arbetar som programmerare med just AI-system, medan jag och Madeline Ashby är författare som skriver om dem. Madeline Ashby har skrivit vN och iD, två böcker om nanobotsbaserade, självreplikerande, syntetiska androider i en inte allt för avlägsen framtid. Jag tycker det blev ett riktigt bra samtal där vi roligt nog dessutom hade lite olika åsikter.

AI-panelen

Den sista panelen för lördagen var om huruvida vi bör ha ett fantastikpris i Sverige. Där satt jag alltså i publiken. Jag fick ändå vara med och prata lite då jag tidigare dryftat mig i svenska fandomgruppen på facebook om att jag tycker det är på tiden att vi instiftar ett sådant pris. Vi genomgår just nu en revolution och explosion av inhemskt producerad fantastik. Aldrig tidigare har det publicerats så mycket. Ett pris skulle ha många positiva funktioner. Det roligaste med panelen var att de bjudit in Kjartan Lindøe som sitter med i föreningen som ger ut den norska motsvarigheten Fabelprisen. Det var intressant att höra direkt från honom hur de gör det i Norge. Annars var det mycket samma argument som vi redan haft på facebook. Det behöver nog tas några steg till innan ett svenskt fantastikpris blir en självklar verklighet.

Geisha-chokladen gick åt med en förvånansvärd hastighet. Men det är inte konstigt. De är mycket goda.

Efter några öl i glada vänners lag var det bara att ta sig de få kvarteren till mitt hotell och sova den uttröttades djupa sömn. Nästa morgon bjöd hotellet på våffla till frukost. Så glad och nöjd kunde jag vandra ut och hälsa på Folke Filbyter. Är man i Linköping måste man se till att hälsa på Folke. Något annat går inte an.

Man måste hälsa på Filbyter.

Klockan 11.00 var det dags att medverka i nästa panel, om Troll i modern svensk fantasy. Medverkande var hedersgäst Kristina Hård, Carolina Gómez Lagerlöf (mod), Anna Vintersvärd, Rasmus Kaj och jag. Vi inledde panelen genom att sjunga “När trollmor har lagt sina elva små troll.” Folket stämde in och snart var det allsång i hela lokalen. Tror inte vi kunde fått en mycket bättre start. Det kändes som att det på något sätt befäste trollens betydelse och deras närvaro i allas våra liv. Och att det är en delad upplevelse, något som vi bär med oss gemensamt.

Trollpanelen

Söndag eftermiddag gick jag mest runt och pratade. Och stod vid mitt bokbord. Men timmarna gick snabbt och plötsligt var det dags att bryta upp. Det är alltid tråkigt att säga adjö till alla, men det är ändå med vetskapen att vi ses snart igen. Om inte annat ses vi väl till Swecon/Fantastika 2016 i Dieselverksaden, Stockholm.

 

 

 

Snart är det Swecon/Confuse 2015!

Nu till helgen är det dags för årets Swecon (Svenska nationella science fiction och fantasykongressen.) I år är det sammanslaget med Confuse, en kongress som hör hemma i Linköping. Närmare bestämt kommer allt gå av stapeln på gamla Frimis i Linköping.

Frimurarhotellet i Linköping

Det roliga med kongresser organiserade av fandom är att det är något som vi alla gör gemensamt. Vi är helt enkelt en massa fans som träffas, umgås och diskuterar saker som vi finner spännande och intressanta. Själv kommer jag att medverka på två paneler samt hålla ett föredrag om shintoism och japansk anime. Mitt schema ser ut så här:

 

Lördag.

  • Föredrag: Shintoismens påverkan på modern japansk anime
    14.00, Tellus
    Oskar Källner
  • Panel: AI & Robots in film, TV and literature
    20.00, Klostersalen
    Patrik Centerwall (mod), Madeline Ashby, Tommy Persson, Oskar Källner, Thomas Padron-McCarthyHow have the role of AI and robots changed in sf over time? Which are the best, worst or most interesting depictions, and why? What aspects have been considered or missed?

 

Söndag.

  • Panel: Troll i svensk fantasy
    11.00, Klostersalen
    Kristina Hård, Oskar Källner, Carolina Gómez Lagerlöf (mod), Anna Vintersvärd, Rasmus Kaj
    Trollen har kommit tillbaka eller har de alltid varit populära? Vilken betydelse har troll i svensk fantasy? Hur skiljer sig trollen i fantasy från trollen i svensk folktro?

 
En stor del av resterande tid kommer jag att stå vid mitt bokbord. Om ni är på kongressen så kom gärna förbi och säg hej. Om jag inte finns vid bordet är jag antagligen och smiter in på någon extra intressant panel eller föreläsning Det vimlar av intressanta grejer på Confuse. Läse hela programmet här.

Förra veckan skrev förresten Corren en intressant artikel om de som arbetat med att arrangera kongressen. Jag gillade speciellt slutklämmen i artikeln. Vad är egentligen realistisk litteratur? En vanlig deckare eller en hård science fiction?

Stormvinges första fem recensioner

Nu har det gått två veckor sedan Stormvinge släpptes. På den tiden har det kommit totalt fem recensioner på diverse bokbloggar. De har varit översvallande positiva, vilket självklart har varit fantastiskt roligt. Stormvinge kan köpas via Adlibris och Bokus, men vill man ha ett signerat exemplar, kanske som present, så är det enklaste att beställa direkt från förlaget.

Här är en sammanställning av de recensioner som dykt upp hittills:

Sagt om Stormvinge

“Utan tvekan en mycket bra bok! … Källner har skickligt fått in den framtida världen och den nya planeten … Handlingen gick fort framåt … Jag själv hade svårt att lägga den ifrån mig! “
– Elina Comstedt på Elinas Bokliv

“Stormvinge, är väldigt spännande och actionfylld. Det blir aldrig tomgång då nya element dyker upp hela tiden och språket flyger fram lika lätt som de bevingade hästarna … Källners värld är smart uppbyggd med tekniska prylar och ett välfungerande biologiskt system, men det kanske viktigaste är att karaktärerna känns äkta …”
– Jonas Bengtsson på Barrikaden

“En säregen och unik twist på en klassisk berättelse och som fungerar klockrent … Jag beundrar Källner som vågar gå utanför boxen och skapa något helt eget, något unikt och mycket speciellt … resultatet blir så fantastiskt bra! … tävlingsflygningar som är så halsbrytande actionfyllda att jag sitter med andan i halsen och en skyhög puls! Jag njuter ifrån första sidan till den sista och de sista sidorna har jag rent av tårar i ögonen. Stormvinge är en vacker berättelse om mod, vänskap, familjeband, lojaliteter och styrka. Allt skildrat med ett rättframt språk som vibrerar av liv och detaljer. En helt igenom fantastisk bok!”
– Helen Bruhno på Midnattsord

“Rörande vacker med en storslagen miljö … Tempot är högt genom hela boken och får vilken slöläsare som helst att greppa hårdare om boken och hålla andan i svängarna. … precis som Farley har Källner fångat samma anda där det är spänningen som får ta plats även om det finns inslag av hästtypiska händelser i ett stall. Jag tror att det här kommer att vara en hit … En bok som passar hästtokig som spänningstokig, gammal som ung.”
– Carola Strömstedt på Carola Strömsteds blogg

“Jag börjar nästan känna mig löjlig som tokhyllar Oskar Källner varje gång, men han förtjänar att tokhyllas. Det här är nämligen underbart bra … Källner ger oss mångkultur, onda bovar, vänskap, hemligheter och spänning. Ett paket med extra allt … Har du ett hästtokigt barn därhemma? En tonåring som gillar science fiction eller en yngre släkting som gillar fantasy? Innehållet är minst lika vackert som omslaget, så ge dem den här boken! Jag lovar att de kommer älska den.”
– Katja Gilljam på Bokhuset

Kartongöppning av Stormvinge

Då har kartongerna med Stormvinge anlänt! Det är alltid lika spännande att öppna och hålla boken i sin hand. Självklart hade jag beställt provexemplar, men det är inte samma sak som att hålla den färdiga boken i handen, höra det där knastrandet från cellulosan när man öppnar den.

Boken kommer att släppas officiellt om två veckor på bokmässan Andra Världar. Ni som bor i Småland, och som har möjlighet, kom gärna förbi Ljungby den 13:e, gå på  Berättarfestivalen och besök oss utställare i Andra Världar, så kan du få ditt alldeles eget signerade exemplar.

Munins skärvor blir talbok.

Munins skärvor har blivit 172 mb talbok. Känns grymt bra. Jag fick brevet i veckan från MTM som informerade mig om att Munins skärvor blivit efterfrågad av personer med läsnedsättning. Därför har nu MTM (Myndigheten för tillgängliga medier gjort boken tillgänglig som talbok.

Det är viktigt att observera att en talbok från MTM inte är samma sak som en ljudbok. En talbok produceras för att människor som inte kan läsa tryckt text ska kunna ta del av en bok som tal. En ljudbok lånas från biblioteket, men finns bara tillgänglig för de som har behov. Förr använde man kasettband och sedan CD-skivor. Idag finns det en grymt smidig app så man bara kan strömma rakt ner i telefonen. En ljudbok i kontrast produceras av ett förlag och säljs sedan kommersiellt. Vem som helst kan köpa en ljudbok.

Jag blir alltid lika glad när något jag skrivit blir talbok.Enligt min mening är biblioteksväsendet något av det viktigaste vi har i landet. Vi behöver bibliotek för att vara en upplyst civilisation.  Därför är det också viktigt att alla ska ha tillgång till litteratur, oavsett om de har en läsnedsättning eller inte.

Detta är inte första gången något jag gjort blir talbok. Både Drakhornet och Skogens hjärta, samt novellerna Yi och Vägen till stjärnorna, har blivit talböcker tidigare. Men det är ändå alltid lika roligt att få brevet i handen och veta att ens böcker nu finns tillgängligt för så många fler.

En ljudbok läses ju ofta in av skådespelare som dramatiserar texten. Så är det inte med talböcker. I min (begränsade) erfarenhet så verkar snarare talböcker ofta läsas in av en tämligen neutral uppläsare. Vad som är bäst är nog en smaksak. Lyssna själv och avgör. Man kan nämligen lyssna på ett smakprov. Klicka här för att komma till Munins skärvor och smakprovet.

 

Intervjuad i Biblioteket i fokus

Idag publiceras majnumret av Biblioteket i fokus. Det är en tidning med en total upplaga på 55000 ex som skickas ut till en majoritet av Sveriges bibliotek. I samband med släppet av Munins skärvor blev jag tillfrågad om jag ville ställa upp för en intervju. Det ville jag självklart!

Här är nu hela intervjun. Du kan antingen plocka på dig ett pappersnummer på närmsta bibliotek, eller du kan läsa hel tidningen online som PDF. Läser du PDFen finns min intervju på s26-27. Läser du från mobil eller föredrar bloggformatet, så är det lättast att läsa intervju direkt på deras hemsida.

Men läs gärna hela tidningen om du har möjlighet. Bland annat innehåller den en riktigt intressant artikel om rysk postapokalyptisk litteratur på s16-19, samt en intervju med den ryska författaren Nick Perumov på s20-21.

 

Idag släpps Waiting for the Machines to Fall Asleep

Idag släpps Waiting for the Machines to Fall Asleep. Det är den första antologin jag medverkar i på engelska. Dock är det ett svenskt förlag som ger ut och det är enbart svenska författare. På så sätt är det ett intressant experiment. Vi svenskar är så extremt vana vid att konsumera Science Fiction från andra länder, främst från den anglosaxiska sfären. Vilken sorts dragningskraft har egentligen svensk SF för resten av världen?

Scandinavian Crime har ju blivit en egen genre över hela världen, för att det finns faktiskt något speciellt svenskt i våra deckare. Det som ofta pekas ut är djuplodande sociala teman och starka kvinnor. Men hur är det då med SF? Finns det något speciellt svenskt där också, med potential att slå an en sträng hos en internationell publik?

Det nordiska vemodet verkar i alla fall ha slagit igenom. I alla fall om man ser till recensionen som jag länkade till igår. Ska bli intressant att följa antologins resa och se om det finns fler aspekter som plockas upp av fler recensenter.

Omslagsillustrationen är gjort av den alltid lika lysande Andreas Raninger. Han har även gjort illustrationen till min novellsamling Munins skärvor och till den kommande hästboken Stormvinge. Läs gärna intervjun jag gjorde med Andreas i januari.

Mitt eget bidrag heter One Last Kiss Goodbye. Mest av allt är den egentligen ett relationsdrama. En ung kvinna återvänder efter en lång rymdresa. Hon har färdats nära ljushastigheten och medan hon varit borta har åren gått på jorden. Hon tar sig ut till en stuga i skogen och den gamle man som bor där blir både arg och chockad över att se henne. Men hon har ett ärende, och hon tänker inte ge sig.


Antologin har totalt 26 noveller, så det finns mycket att läsa:

”Melody of the Yellow Bard” – Hans Olsson
”The Rats” – Boel Bermann
”Getting to the End” – Erik Odeldahl
”Vegatropolis – City of the Beautiful” – Ingrid Remvall
”Jump to the Left, Jump to the Right” – Love Kölle
”The Order of Things” – Lupina Ojala
”To Preserve Humankind” – Christina Nordlander
”The Thirteenth Tower” – Pia Lindestrand
”Punch Card Horses” – Jonas Larsson
”The Philosopher’s Stone” – Tora Greve
”A Sense of Foul Play” – Andrew Coulthard
”Waste of Time” – Alexandra Nero
”The Damien Factor” – Johannes Pinter
”Wishmaster” – Andrea Grave-Müller
”Quadrillennium” – AR Yngve
”Mission Accomplished” – My Bergström
”The Road” – Anders Blixt
”Lost and Found” – Maria Haskins
”The Publisher’s Reader” – Patrik Centerwall
”Stories from the Box” – Björn Engström
”The Membranes in the Centering Horn” – KG Johansson
”One Last Kiss Goodbye” – Oskar Källner
”The Mirror Talks” – Sara Kopljar
”Keep Fighting Until the Machines Fall Asleep” – Eva Holmquist
”Outpost Eleven” – Markus Sköld
”Messiah” – Anna Jakobsson Lund

Första recensionen av Waiting for the Machines to Fall Asleep

Imorgon släpps science fiction antologin Waiting for the Machines to Fall Asleep. Den är visserligen på engelska men samtliga författare är svenskar. Jag tänker skriva mer imorgon om mina tankar runt antologin, men redan nu har den första recensionen kommit.

Jag deltar i antologin med novellen One Last Kiss Goodbye. Så här skriver recensionsmagasinet Tangent om den:

Oskar Källner contributes “One Last Kiss Goodbye,” where a woman goes to the house of an older man, who is shocked and angry to see her. They were married, but she had gone into space and time dilation has taken its toll. This is a strong emotional setting and the problems of the two are both realistic and sad.

Känns kul att han kände en “strong emotional setting.” Det var precis det jag gick in för.  Recensenten gillar över lag antologin min finner den lite (för) mörk och dyster. Världen går under i en merpart av historierna och det är mycket som recensenten upplever direkt fatalistiskt. Läs gärna hela recensionen.

Jag tycker det är en intressant aspekt. För mitt bidrag är inte heller direkt något munterpiller, även om det finns ett slags hopp på slutet. Hur kommer det sig egentligen att vi svenskar tycker om att skriva, och dessutom uppskattar att läsa, tämligen mörk och bister scifi, skräck och inte minst deckare? Vi har ju en av de högsta levnadsstandarderna i världen, vi kommer alltid högt på World Happines Report (5:e plats år 2013) och har jämförelsevis det extremt bra. Varför har vi då inte mer positivistisk litteratur? Vad är det med mörkret som lockar så?

Sorgebocken kommer till Archipelacon.

För ett tag sedan blev jag kontaktad av Osuuskumma-förlag i Finland. Lagom till Archipelacon-konferensen i juni ska de publicera en antologi på finska med svenska fantastikförfattare. Roligt nog ville de ha med en av mina noveller.

Antologin kommer att heta “Surupukki. Ruotsalaisia tieteistarinoita,” Vilket jag tror betyder ungefär “Sorgebock, svenska science fiction berättelser.”

Innehållsförteckning på finska:

  • Johan Jönsson: Esipuhe (Förord)
  • Karin Tidbeck: Olen laskenut suruni yllesi
  • Kristina Hård: Kirjansisäistä kaukosiirtoa
  • Jorun Modén: Sosiootit
  • K.G.Johansson: Ennen kuin taivas putoaa
  • Carl Ahlström: Musta raparperi
  • Oskar Källner: Pancasila
Mitt bidrag till antologin, Pancasila.

Karin tidbecks bidrag misstänker jag (efter en tur genom Google translator) är hennes novell Jag har lagt min sjukdom på dig. En riktigt smart konstruerad historia där vi också finner den sorgebock som antologin fått sitt namn ifrån. Kristina Hårds bidrag lyckades jag inte lura ut vad det var. Jorun Modéns Sosiootit antar jag är Socioterna. K. G. Johanssons novell är hans vinnarbidrag i Mix Förlags och SF-bokhandelns stora SF-novelltävling, Innan himlen faller. En rolig detalj är att min novell Yi, Modéns Socioterna och Johanssons Innan himlen faller publicerades tillsammans sommaren 2013 i Mix Förlags läsapp Dötid – science fiction. Carl Ahlströms novell är hans apokalyptiskt avgrundsmörka Svarta rabarber.

Jag har tidigare läst alla bidrag utom Kistina Hårds. Jag kan på rak hand säga att det kommer att bli en grym antologi och jag är hedrad över att få vara med och hoppas att den finner sin publik på finska.

EDIT: Kristina Hård har informerat mig om att novellen i fråga är Intrabokulär teleportering, vilken trevligt nog går att läsa i sin helhet på hennes blogg. Jag har även blivit upplyst om att den finska titeln vid en bokstavlig översättning blir “Fjärran förflyttning inom bokstaven.” Underbar titel som jag tycker låter allmängiltig för hela antologin.

Munins skärvor recenserad i Tidningen Kulturen

Igår blev Munins skärvor recenserad i Tidningen Kulturen. Bland annat kan man läsa:
“Vi får följa med på en hisnande resa i tid och rum … ”Hon som dömer”, en näst intill perfekt komponerad SF-berättelse … Källner har gjort ett grundligt arbete med denna bok. Vi får se när de större förlagen nappar även på detta … För det är i den spekulativa berättelsens essens att just berättandet är både intressant och, med brist för ett bättre ord, tankeväckande. I det sistnämnda lyckas författaren mer än väl.”
– Alexander Sanchez

Känns självklart fantastiskt roligt.

Läs hela recensionen här.

Nu finns 4 nya SF-noveller att låna gratis på biblioteket.

Jag älskar bibliotek. Jag minns fortfarande hur vi på lågstadiet varje torsdag brukade gå till skolbiblioteket för att låna böcker. Det var där jag fann Svarta hingsten av Walter Farley, min första stora läsupplevelse. Några år senare var jag stamgäst på Jönköpings stadsbibliotek och plöjde igenom allt jag kunde hitta av Jules Verne och Isaac Asimov.

Nu för tiden har biblioteken inte bara pappersböcker utan även ett stort utbud av e-böcker. Igår släppte jag fyra science fiction noveller som e-böcker: Där staden dragit fram, Hon som dömer, Pancasila och Lucifers säd. Men jag vill att novellerna ska finnas tillgängliga, inte bara till försäljning, utan även på biblioteket så att vem som helst kan läsa dem. Roligt nog var biblioteken snabba med att plocka in dem och de tillgängliga att låna redan idag. Helt gratis!

Novellerna finns tillgängliga i bl.a. Stockholms stadsbibliotek, Uppsala stadsbibliotek, Jönköpings stadsbibliotek och Sörmlands länssbibliotek. Det är de bibliotek jag kollat. Novellerna finns säkert tillgängliga på ytterligare flera hundra bibliotek. Det enda du behöver för att låna är en dator/telefon/läsplatta och ett lånekort.