Wreck-It Ralph – Vilken underbar intertextualitet!

Nästa stora projekt för Disney Animation Studios är en film som heter Wreck-It Ralph. Den handlar om en dataspelsfiguren Ralph, som efter 30 år av samma sak tröttnar på dataspelet han är med i och byter jobb. Han vill helt enkelt inte vara en bad guy längre.

Detta är intressant ur två perspektiv. Förutom att det verkar vara en helt underbar film där den insatte omedelbart känner igen sina favoritdataspelsfigurer, så är det också ett tecken på hur extremt stor dataspelskulturen är idag. Det är inte längre något enbart för nördarna, utan något som genomströmmar stora delar av vår kultur och som ger gemensamma referensramar för miljontals människor över hela jorden.

Utan denna bakgrund att måla på så skulle Wreck-It Ralph vara helt oförståelig. Ja, filmen skulle vara omöjlig att göra. På så sätt är det i sanning en extremt intertextuell film. Något som den knappast är först med (kolla t.ex. in Scott Pilgrim vs the world från 2010) men jag har aldrig sett det göras så extremt tydligt förut gentemot sin tilltänkt gamersmålgrupp.