Här kommer en trailer för Imperiets arvingar 6: Världsdanaren.
Category: Uncategorized
Världsdanaren!
Nu är Världsdanaren äntligen här! Jag och Kalle har arbetat hårt med boken och jag måste erkänna att jag är riktigt nöjd med resultatet. 🙂
Alice och Elias har precis överlevt ett livsfarligt hyperrymdshopp. Men rymdskeppet Stillheten är skadat och klarar inte mycket mer, och även Alice är illa tilltygad. Det finns någon annan inuti hennes kropp, någon som kan ta över när som helst. Chelie fruktar det värsta och gör sig redo att döda sin syster. Samtidigt samlas mörka krafter för att förslava Chelies folk och Stillheten hamnar åter i stridens centrum.
Världsdanaren är sjätte delen i sci-fi-serien Imperiets arvingar. Ett rymdepos som rymmer både färgsprakande underverk och dunkla mysterier, fartfyllda äventyr och skrämmande möten med det okända. Kapitlen är korta och lättlästa med mycket dialog, och boken innehåller häftiga fyrfärgsillustrationer.
Världsdanaren är en bok om fantastiska platser och enorma underverk. Barnen får både besöka en rymdkoloni inuti en urholkad asteroid och lära känna en varelse så stor att den kan skapa hela planeter. Men det är också en bok om kärleken till familjen, om längtan hem och hur oerhört skör lyckan kan vara. Jag ville skriva en historia där barnen tvingas hantera det arv som lagts på deras axlar, där de måste kämpa mot oändliga odds, för kärleken till varandra och för en ny framtid.
Children of the Phoenix
Då är det offentligt! 
Våra böcker kommer ut på engelska i december i år under namnet Children of the Phoenix! 
Det känns otroligt kul att kunna visa upp det amerikanska omslaget och vi hoppas att många engelskspråkiga barn nu ska få gå på äventyr tillsammans med Alice och Elias. 
Imperiets arvingar som dataspel!
I våras var Oskar och Karl på eventet Nordsken i Skellefteå. Där träffade de folk från spelskolan Futuregames och började prata om ett samarbete. Resultatet blev ett projekt där elever från Futuregames och Visual Magic under några veckor fick pröva på att skapa spel utifrån Imperiets arvingar-universat! Och vilket spektakulärt jobb de har gjort! Stort tack till skolorna för samarbetet, till eleverna för ert grymma arbete och till Nordsken som förde oss samman!
Här finns trailers till tre spel som eleverna gjorde. Stranded, en first person shooter. Escape from Feroz 2, ett baserat på sjätte delen av Imperiets arvingar: Fängelseflykten, samt Vrock Racing, ett racingspel featuring Stillhetens egen mästerpilot Farei.
Blev intervjuad i Populär Astronomi!
Jag blev intervjuad i senaste numret av Populär Astronomi! En chans att nörda ner sig ordentligt i hur jag använder astronomi och fysik i Imperiets arvingar. Genren heter ju trots allt SCIENCE fiction. 
Var på barnlitteraturfestival i Turkiet!
Jag blev inbjuden att åka som Guest of Honour till en barnlitteraturfestival i Kartal, som är ett distrikt i Istanbul. Det hela gick av stapeln på ett område omkring deras “Fairy tale museum.” Jag fick chansen att berätta om Imperiets arvingar (en space fairy tale) 😉 från scen. Det var en solig resa, komplett med bad i medelhavet, många möten med fantastiska människor och väldigt god mat. Allt i allt en underbar resa. 
Publicerad i det amerikanska SF-magasinet Clarkesworld!
Idag släpps Clarkesworld Magazine 188, där jag har den stora glädjen att få ha med en novell! Det är en engelsk översättning av min novell Gamma. Novellen handlar om några artificiella intelligenser som lever runt ett svart hål efter att universums alla stjärnor slocknat. Så här står det på en svenska baksidestexten:
“I en oändligt avlägsen framtid där stjärnorna har slocknat klamrar sig ändå livet kvar. Gamma är en av grundarna av Kollektivet, en svärm av syntetiska livsformer som lever i omloppsbana runt ett svart hål. Det är en sista högkultur, en flammande fyrbåk i universums yttersta dagar. Men Gamma själv är trött på politiken och intrigerna och har dragit sig tillbaka, endast uppvaktad av sin vän Kthelk’tha. Så faller Kollektivet samman och Gamma och Kthelk’tha tvingas lämna svärmen och färdas ut i det stora mörkret. Bortom avgrunder av rymd och tid väntar en upptäckt och kanske ett nytt hopp.”
Den har tidigare varit publicerad på franska i det canadensiska magasinet Revue Solaris. Superkul att Clarkesworld ville ge ut den engelska versionen!
Imperiets arvingar har sålt till USA!
Partydags på månen! Imperiets arvingar har sålts till USA! Vi är väldigt glada och tacksamma över att snart ha en världspublik! Stort tack till vårt amerikanska förlag Papercutz som verkligen tror på oss och tack bästa gänget på vår agentur Grand Agency!
Blev intervjuad på Comic Con
I helgen var det Comic Con i Stockholm! Jag blev intervjuad om Imperiets arvingar i Heroes Studio! (Direkt efter Sean Astin som spelade Sam i Sagan om Ringen. 
) Så det var helt klart en väldigt cool upplevelse på många olika nivåer.
Läskiga äventyr på Gravplaneten
Nu har Imperiets arvingar 3: Gravplaneten släppts, och roligt nog har den fått ett riktigt gott mottagande.
Alices och Elias nya hem, rymdskeppet Stillheten, har kraschat på Umbezra, det gamla Imperiets gravplanet. Där vandrar bara de döda. Påstås det. Men så får de in en nödsignal från mamma. Hon verkar också befinna sig på Umbezra. De försöker hitta henne, och jagade av fiender tvingas de bege sig ner i de uråldriga katakomberna, där ohyggliga varelser och fasansfulla upptäckter väntar …
Med Gravplaneten har jag och Kalle velat skapa något som är både spännande och läskigt. Det är en bok full av rafflande äventyr och sköna karaktärer, men här finns också möten med uråldriga ting, slumrande intelligenser oändligt mycket större än en själv.
Kul nog har dessutom SF-bokhandeln släppt den här intervjun med mig och Kalle där vi pratar om vårt skapande.
Gästbloggar hos Storytel om min novell Yi
Idag gästbloggar jag hos Storytel om min novell Yi och vad den har betytt för mig och mitt skrivande.
Gästbloggade hos Boktugg om ljudböcker och sänkta trösklar
Gästbloggade idag hos Boktugg om ljudböcker, och hur de skapar sänkta trösklar och gör det lättare för folk att testa på nya genrer.
Allods Online – nytt snyggt och gratis! MMORPG
Wow var det första mmorpg som jag riktigt fastnade för. Det var så snyggt och fungerade så bra. Fantastisk design, underbara miljöer, rolig stridsteknik, och så klart, det roligaste momentet, att gå på stora äventyr tillsammans med andra spelare. Nu är det över ett år sedan jag senast var inne på mitt Wow-konto, och även om det känns som en helt rätt prioritering, så kurrar det nu och då i mmo-tarmen.
Så härromdagen hittade jag Allods Online! Det är ett nytt gratis mmo, som faktiskt fungerar riktigt, riktigt bra! Jag har nu testkört det i några timmar och jag kan bara säga att det är extremt roligt, nästan lika roligt som Wow. Det kan ju bero på att de i princip har snott både grafisk design, menysystem, användargränssnitt, spelmotor, questsystem och stridssystem rakt av från Wow.
Det hela utspelar sig på resterna av planeten Sarnaut som efter en enorm katastrof sprängdes i bitar. Dessa kallas för ”Allods”, vilket också ger spelet dess namn. En Allod kan vara allt från några meter i omkrets till stora som kontinenter. De svävar omkring i etern (the Astral) och olika raser har börjat strida om resurserna.
Precis som i Wow har du två stridande fraktioner, på ena sidan i ”The Leauge” finns Älvor, Gibberlings (små håriga björnliknande varelser) och människor från Kania. På andra i ”The Empire” har du Orcer, Odöda och människorna från Xadagania. Man kan färdas mellan olika Allods med hjälp av stora skepp eller via teleportrar. Om man möter ett skepp från den andra sidan kan man dessutom har värsta skeppsslagen där man pucklar på varandra med kanonbatterierna. Egentligen är spelet ett ganska typiskt fantasypaket, men med en och annan scifi tvist.
Det hela ser väldigt trevligt ut, och för att vara ett gratisspel så är det helt fantastiskt! gPotato som skapat spelet har tänkt att tjäna sina pengar, inte på månadsavgifter, utan på att man som spelare kan får köpa guld och häftigare vapen med riktiga pengar. Alltså slipper man förhoppningsvis alla dessa goldfarmers som förpestade Wow. Samtidigt går det utmärkt att gå ut och questa och grinda ihop sina egna pengar och egen utrustning utan att betala ett öre.
På sätt och vis tror jag att detta är framtiden för online-gaming. Frihet att betala eller inte, beroende på vilken spelarstil man väljer.
Sedan finns det två orsaker till varför jag inte tror att detta kommer att bli lika beroendeframkallande som Wow (i alla fall inte för mig). För det första så är det som sagt gratis att spela. I Wow kände jag hela tiden pressen att jag skulle utnyttja den tid jag faktiskt betalat för, och så spelade jag mer än vad som egentligen var riktigt bra. Men när det är gratis så finns det ingen stress. För det andra så har gPotato implementerat en ”soft-cap” på hur mycket man kan vara ute och grinda en dag. Efter en viss mängd XP så blir nämligen ens karaktär trött och får bara 50% XP från quests och kills. Så då är det bara att gå och lägga sig och fortsätta en annan dag.
Supersmart tycker jag!
Betraktelser över Avatar. Del 1: Vad finns i ett namn
Jag såg Avatar den 20 dec och tyckte att det var en fantastisk film. Nästan omedelbart kom jag i diskussion med folk angående dess budskap och dess underliggande ideologi. Nu är det så att narrativa strukturer och allegorier är ett av mina favoritämnen.
Jag skulle vilja påstå att Avatar har många allegoriska inslag. En sak som utmärker en allegori är att man ofta ger karaktärarna namn som säger något om vem eller vad de är. Nedan har jag gjort en genomgång av några av huvudkaraktärerna.
Jake Sully
(Sam Worthington) – Filmens protagonist och huvudperson. En soldat i rullstol, som skickas som spion till Na´vi folket men som blir kär i hövdingadottern (prinsessan) och byter sida.
Jake = Namnet har två olika möjliga rötter. Båda två är lika intressanta.
1.
För det första är Jake är en medeltida variant av Jack. Jack i sin tur kommer av John, alltså Johannes, den fjärde evangelisten, vars namn på hebreiska betyder ”Yahweh är nådefull” Alltså, Gud är nådefull. Under medeltiden och framåt kom dessutom Jack att bli slang för ”Man.” Han är alltså en ”every man”. Detta är ett klassiskt grepp. Inom medeltida allegoriska teaterpjäser är huvudpersonen alltid en ”every man” som får vara ställföreträdande för hela mänskligheten.
2.
För det andra är Jake också en förkortning av Jakob. Jakob i gamla testamentet var ju han som brottades med Gud en hel natt och vann till slut, men till priset av en skadad höft, så han hade svårt att gå resten av livet. Han hade kanske behövt en rullstol. 🙂 I samma brottningsmatch får också Jakob ett nytt namn av Gud, nämligen Israel. Han är alltså förfader till Israels tolv stammar och så förfader till det folk genom vilken Gud till slut uppfyllde sitt löfte om en frälsare i Jesus Kristus.
Sully = ”Från det södra fältet” av gammalengelskans Sulleigh. Svårt att finna någon vettig betydelse i det förutom att det möjligtvis syftar på att Jake är en outsider. Han är inte från Pandora, utan kommer någon annanstans ifrån. (Annars är den mest kända Sullyn Maurice de Sully som var biskop i Paris på 1100-talet och lät bygga Notre Dame.)
Alltså: Jake Sully = Främlingen och outsidern, en människa och ”every man” som brottas med Gud och som slutligen, av nåd, blir vald att genomföra en gudomlig frälsningsplan för folket.
Neytiri
(Zoe Saldana) – Hövdingadottern i den lokala Na´vi klanen, som möter och mot sin vilja blir förälskad i Jake Sully.
Sökandet efter underliggande mening fungerar bara för de mänskliga namnen. Inför filmen konstruerades Na’vis språk från grunden av en linguist (precis som klingonskan i Star Trek). Därför är också deras namn helt påhittade. Eventuellt har de en betydelse i deras egna fiktiva mytologi, men de är utan betydelse i vår.
Dr. Grace Augustine
(Sigourney Weaver) – Kolonins huvudforskare och skapare av Avatarprogrammet med starka sympatier för Na´vi.
Grace = Engelska för ”nåd” från latinets gratia
Augustine = ”Stor” från latinets Augustus.
Dessutom är det med all säkerhet en referens till kyrkohistoriens största teolog och filosof: Kyrkofader Augustinus av Hippo (354 – 430) som med sitt oerhörda skarpsinne sammanförde kristen tro med grekisk logik och filosofi. Hans tankar kom att totalt dominera kyrkans teologi ända in i våra dagar, och hans systematik undervisas fortfarande på teologiska universitet över hela jorden. Också känd för att ha skrivit världshistoriens första bevarade autobiografi ”Bekännelser.”
Alltså: Grace Augustine = Stor nåd.
Colonel Miles Quaritch
(Stephen Lang) – Stenhård marinsoldat och filmens huvudsakliga antagonist.
Miles = “Soldat” av latinets miles
Colonel Quaritch = Är titeln på en bok skriven av 1800-tals författaren Sir Henry Rider Haggard (1856 –1925). Han är känd som skaparen av ”Lost World” genren och skrev ett stort antal äventyrsböcker som utspelade sig i förlorade världar. Den mest kända av hans verk är ”Kung Salomons Gruvor.”
Alltså: Colonel Miles Quaritch = Soldat i en förlorad värld (Pandora).
Parker Selfridge
(Giovanni Ribisi) – Den civila administratören av kolonin (som för övrigt kallas för Hell´s Gate) och som är ytterst ansvarig för gruvdriftens ekonomiska framgång.
Parker = Kommer från ett engelskt yrkesefternamn. (Som t.ex. Smith=Smed) Men Parker betyder typ ”keeper of the park”, alltså någon slags parkmästare/parkvakt. Stämmer ju ganska bra då han har “Hells Gate” och dess gruvoperation att övervaka.
Selfridge = Ett efternamn som inte verkar ha någon betydelse. Notera dock att namnet är väldigt nära ordet ”selfish”, alltså självisk. Det kan vara en tänkbar association då det stämmer väl överens med hans attityd till profit och lönsamhet.
Alltså: Parker Selfridge = Den själviske parkmästaren.
Trudy Chacon
(Michelle Rodriguez) – En kvinnlig militärpilot som till slut byter sida och strider för Sully och Na´vi i den slutliga kampen.
Trudy = Är en form av forngermanskans Gertrude som i sin tur betyder ”spjut” och ”styrka”. Alltså ett feminint krigarnamn, en amazon.
Chacon = Är ett gammalt spanskt adelsnamn som betyder ”geckoödla”. 🙂 Alltså är hon (även om det säkert är mycket långt tillbaka) av ädelt blod.
Alltså: Trudy Chacon = Ädel krigarinna, nobel amazon.
Dessutom: Lite kuriosa om djuren…
Toruk
Den stora grymma flygödlan som Sully rider på slutet.
Namnet är extremt likt Turok som är namnet på en serietidning som hade sin storhetstid på 50 och 60 talet. Den handlade om en indian som hade hamnat i en… surprise… förlorad värld där han kämpade mot onda dinosaurier.
Hela franchiset togs upp igen för några år sedan och blev ett antal dataspel på Nintendos konsoler. ”Turok – Dinosaur Hunter”. De går ut på att… surprise igen… jaga dinosaurier i en förlorad värld.
Thanator
Den stora panterliknande varelsen som försöker äta upp Sully, och som mot slutet låter Neytiri rida.
Thanator kommer sannolikt från grekiskans thanatos som betyder ”död”. Det har dessutom det latinska suffixet ”-tor” som troligen kommer av victor, som betyder segrare.
Alltså: Thanator = Dödlig segrare.
Hoppas alla Avatardiggare där ute fann detta intressant. Jag återkommer snart med fler betraktelser över Avatar som allegori
Mvh /Oskar
Princess Mononoke (1997)
Hayao Miyazaki´s: Princess Mononoke (Mononoke Hime)
Movie (1997) 134 min
Välkommen till en helt annan värld. En värld där gudarna fortfarande vandrar genom skogen i form av världiga vildsvin, enorma vargar och fagra hjortar. Men skogsgudarna är arga. Människan trängar in i den heliga skogen, på jakt efter metaller, trä och rikedom. Den gudomliga vargmodern, hennes två vargsöner samt hennes adoptivdotter, en ung människoflicka: Monoke, försöker befria skogen från människans fördärvande närvaro. Så dyker en legendarisk vildsvinsgud upp med hundratals av sina avkomlingar, fast besluten att en gång för alla kasta ut människan ur skogen. Människorna är dock inget lätt byte, de är beväpnade med gevär och dynamit, dessutom är de strateger av stora mått. Men det är när en ung krigare, Ashitaka, förbannad av en döende skogsdemon, dyker upp som det verkligen börjar hända saker…
Denna film är ett mästerverk. Det var i och med denna film som Hayao Miyazaki började bli mer känd i väst. De shintoistiska inslagen är också övertydliga med alla skogsgudar och andevarelser. Den narrativa strukturen är lysande. Konflikten, mellan människan som drivs mot skogens rikedomar, och skogens varelser som bara vill bli lämnade i fred, är fantastiskt regiserad. Det finns nämligen inte en god och en ond sida, utan båda sidor är ganska grå. Skogsgudarna är inte direkt genomgoda, men inte heller är de onda. Man kan förstå deras frustration och deras avsky för människans verksamhet.
Människorna är dock inte direkt onda, utan vanliga människor som måste jobba i sitt anletes svett för rensa ut metallen ur malmen och på så sätt tjäna ihop till levebrödet. Dock finns det en omisstaglig kritik i filmens budskap. Precis som Tolkiens kritiserar Miyazaki det industriella samhället, som dödar sina gudar, sätter människan i centrum, och tar död på mysteriet och magin.
Konflikten är även en identitetskonflikt hos såväl Ashitaka som hos vargflickan Mononoke. Det är inte lätt att välja sidor, och deras relation (som börjar med att Mononoke försöker döda Ashitaka) övergår visserligen i vänskap, men det blir aldrig det där Hollywoodiska romantiska standardslutet. Istället för att försöka släta över och hitta enkla lösningar så redovisar istället Miyazaki problemet i sin helhet.
Jag älskar den här filmen. Rekomenderas!
Mitt betyg: 10/10
Ps. Vill bara utfärda en liten varning. Jag såg en gång den här filmen med några vänner. De gillade den, men tyckte att den innehöll lite väl mycket “köttfärs”. Alltså, lite slajmiga scener, med mycket äcklig gegga och slem. Japaner brukar har en liten förkärlek för det slemmiga och sladdriga (Se t.ex. slutet av Akira.) och den här filmen har några scener som är praktexempel. Om du är lite kräsmagad, kanske du ska ta en snällare och gulligare film, t.ex. Spirited Away. Ds.