Jag är egentligen inte en Zombiediggare. (Även om Shaun of the Dead var väldigt rolig.)
Allt för mycket av det jag sett håller allt för dålig kvalité. Efter de senaste årens zombieboom börjar dessutom temat kännas uttjatat. Varför blir jag då så intresserad av denna tvserie? Vet inte. Men trailern känns fantastisk. Kolla själva.
För den som gillar scifi eller fantasy-serier finns det inte så mycket att se på just nu. Merlin är på tok för barnsligt, Battlestar Galactica är slut, Caprica visade sig vara skräp. Och jag vill inte ens prata om StarGate Universe…
Under de senaste två åren fick jag min fantasyfix av “Legend of the Seeker”. Inte direkt en kvalitetsserie med djuplodande karaktärer, men ändå alltid rolig och underhållande. Ibland gör det inget om något är simpelt, så länge som man ser på det med ett leende på läpparna. Tyvärr la de ner den serien i maj i år.
Men nu finns det plötsligt hopp, i alla fall på fantasyhimlen.
Jag har personligen inte läst George R R Martins böcker, men jag har förstått att de är väldigt mörka och riktade mot en äldre publik. Nu kommer en av hans fantasyserie “A song of Ice and Fire” att förvandlas till tv under namnet “A Game of Thrones.”
Det är en komplex saga med mycket intriger, slag och strider. De har dessutom fått tag i några riktigt bra skådisar. Eller vad sägs om Sean Bean och Peter Dinklage m.fl.
Här är en trailer samt en “Behind the scenes” för att få upp ångan. Serien beräknas komma ut under våren 2011.
Jag vet att jag inte direkt är först i världen att skriva om det här guldkornet.Dr Horribles Sing-Along-Blogg kom ut redan 2008, signerat mästaren Joss Whedon, men själv upptäckte jag den först i julas.
Enligt legenden började det under författarstrejken i Hollywood för två år sedan. Joss hade ingenting att göra, och gick och skissade på ett litet musikalprojekt. Han kopplade in sina bröder, Jed och Zack Whedon, (vilka namn föresten Josh, Jed och Zack. 😉 ) och drog med dem i projektet. Jed är nämligen kompositör och tillsammans skrev de ihop en helt fantastisk liten lågbudgetmusikal.
De hade inte mycket pengar, utan lånade ihop utrusning och finansierade det ur egen ficka. Sångerna spelade de in i en liten studio på Joss Whedons vind. När det kom till distributionen ville Joss testa något nytt, nämligen att släppa hela musikalen över Internet. Gratis! Den släpptes i tre delar, och när första delen kom var det så många som ville se att servrarna kraschade.
Men vad handlar då Dr Horrible om? Själv tycker jag att det är ett berättarstrukturellt mästerverk. Niel Patrick Harris (mest känd från How I met your mother), spelar Billy, en ung desillusionerad man, som ändå vill göra något för sin omvärld. Men han har insett att man aldrig kommer att komma någonstans om man spelar enligt reglerna, så han har sitt mörka alter ego, den fruktansvärda superskurken, Dr Horrible! 🙂
Han är dock olyckligt kär i Penny, spelad av Felicia Day (mest känd från sin sköna internetserie The Guild) som han brukar träffa i tvättstugan med jämna mellanrum. Annars drömmer Dr Horrible om att bli accepterad in i ”the evil leauge of evil.,” en grupp bestående av världens största superskurkar.
Men för varje superskurk finns det också en superhjälte. Captain Hammer, spelad av Nathan Fillion (mest känd som Malcolm Reynolds i en annan suverän Joss Whedon produktion: Firefly.) Han är en superhjälte med ett superego. Till skillnad från Billy som i grunden är en ganska schyst kille, så är Captain Hammer ett riktigt as. Han gör bara sina hjältedåd för att folk ska beundra honom och för att få kvinnor till sängkammaren.
Problemet blir när Dr Horrible av misstag utsätter sin älskade Penny för fara, och hon ve och fasa räddas av Captain Hammer! (Fast egentligen var det tvärt om.) Nu är striden ett faktum! För sin älskade Penny och för att kunna komma in i ”the evil league of evil” så måste han nu en gång för alla besegra Captain Hammer.
Det är fantastiskt kul att se en historia som vänder upp och ner på alla de klassiska ramarna om vem som är god och vem som är ond. Man sitter verkligen och hejar på Dr Horrible! Och allt ackompanjeras av lysande sång och musik, med låtar som verkligen sätter sig i hjärnan. Jag gick runt och trallade i veckor efteråt. “A mans, gotta do what a mans, gotta do…”
Och sedan har vi slutet. Jag ska inte säga något om det, för jag vill inte spoila. Men slutet är på snudd så nära briljant man kan komma i en sån här produktion. Det är så otroligt bra! Det gör hela musikalen oförglömlig.
Se Dr Horrible! Och se den gärna på DVD. Allt det sköna extramaterialet är värt det.
Föresten… Dr Horrible har vunnit en massa priser, bl.a. en Emmy. Här är ett litet roligt klipp från när Dr Horrible kapar hela Emmy-sändningen. 🙂
Hittade den här gamla trailern på Gears of War. Kommer ihåg att jag såg den för länge sedan och blev sugen på att testa spelet. Musiken “Mad World” är väldigt stämningsfull och passar perfekt till bilderna.
Sedan hittade jag också en parodi på den gjord inför spelet Battlefield: Bad Company. Otroligt rolig! 🙂 Själva spelet är ju gjort av svenska DICE, frågan är bara om det också är de som gjort trailern. Skulle nästan tro det. Gott jobbat i sådana fall! 🙂
Nu i januari kommer Assassins Creed II ut till alla de olika spelplattformarna, Xbox360, PS3 och PC.
Del ett i spelserien gjorde succé då man fick följa en lönnmördare på äventyr i den heliga staden Jerusalem under korstågen. I tvåan är handlingen förflyttad till renässansens Italien.
Det intressanta är att de har skapat en 35 min film, en prequel, bara för att lansera spelet. Det är det hittills maffigaste marknadsföringstricket jag sett vad gäller dataspel. Och den är väldigt välgjord och välspelad.
Kolla själva:
Sedan finns det en intressant behind the scenes. När man ser den inser man plötsligt att allt i filmen, alla miljöer, väggarna, husen… allt! Är datagjort. Oerhört snyggt gjort. Jag tyckte visserligen att vissa saker såg lite fake ut. Men mycket var väldigt snyggt. Aldrig anade jag att ALLT var gjort i en dator.
Jag var och såg Avatar i 3D förra veckan och det var sannerligen en upplevelse.
Storyn var inget speciellt, utan följde Joseph Campbells monomyt nästan till punkt och pricka. (Samma story can också ses i Dansar med vargar, Den siste samurajen och Pocahontas.)
Men aldrig har jag sett denna historia gjord med sådana färger och med en sådan känsla för detaljer. Det var inte en film, det var en hel värld av upplevelser. Fantastiskt välgjort!
Jag kommer att skriva lite mer om Avatar framföröver.
Under tiden. Här är den längsta och bästa trailern för Avatar.