Då har Maskinblod 2 varit ute i några veckor och recensionerna börjar ramla in. Roligt nog är det flera som nämner min novell “Hon som dömer.” Ibland är omdömena till och med överväldigande positiva, vilket så klart gör mig mycket glad.
Här är några utdrag:
“Hon som dömer av Oskar Källner är min klara favorit, en space-opera med allt vad det innebär av stora rymdstrider och långa tidsperspektiv. Källner leker in mytologi, och det känns som om han behärskar sin genre bra. Helt klart den berättelse jag tycker står sig bäst i ett internationellt science fiction-sammanhang.”
Joel Bergling på Dagens bok.
“Bland alla pärlor i samlingen utmärker sig ett par lite extra. ”Det svarta molnet” av Markus Sköld, ”Som en film” av Eva Holmqvist, ”Att använda tiden väl” av Lars Östling och ”Hon som dömer” av Oskar Källner bjuder alla på klassiska men tillspetsade scenarier framförda på utmärkta sätt.”
Emma Kreu på LitteraturMagazinet
”Och liksom sin föregångare håller också denna samling hög klass, bjuder på breda fantasier och god och underhållande läsning. Många av novellerna är spännande bladvändare i sitt lilla format som Sofie Trinh Johanssons ‘Grå’ och Oskar Källners ‘Hon som dömer’.”
Clas Svahn, BTJ-häftet
För någon vecka sedan kom det även en ny recension av den första Maskinblodsantologin. Även där omtalades min novell “Där staden dragit fram” i mycket positiva ordalag. Tillräckligt för att göra mig glad hela dagen. Jag menar. Vem vill inte slå någon på käften?
”Innan 33 små, små sidor har passerat har Källner slagit mig på käften, på ett fantastiskt sätt. Hatten av, jag tar tillbaka allt jag sagt om svensk fantastik och hävdar motsatsen!”
– Officern på Fantastisk Fiktion
