Så har jag då sett sista avsnittet av Stargate Universe. Det är med en viss känsla av vemod som jag ser eftertexterna rulla. Det var på många sätt en fantastisk serie. Eller, rättare sagt, det blev en fantastisk serie. Men tyvärr tog det över halva första säsongen innan de började finna sin väg. För några år sedan hade det inte gjort något. Det känns som om folk hade mer tålamod då. Men idag är konkurrensen om människors uppmärksamhet så hård, att några initiala dåliga avsnitt lätt dödar en tv-show. Det var det som skedde med Stargate Universe.
Jag förstår hur de tänkte. Först ville de lägga en ordentlig emotionell grund. De ville skriva mycket om karaktärer och relationer. De ville göra något annorlunda gentemot de tidigare Stargate-serierna som mer varit baserade på action, humor och nörderi. Problemet var att de genom att presentera serien som ”Grey´s anatomy in space” effektivt lyckades alienera nästan hela den trogna Stargate-publiken.
Serien förtjänar inte sitt öde. Efter första säsongens avsnitt 12, tog de sig i kragen, fokuserade mindre på karaktärsutveckling och fann en bättre balans mellan action och relationer. En bit in i säsong två hade SGU förvandlats till en helt lysande bra serie. Tråkigt att de aldrig fick tillbaka publiken. De var värda många säsonger till.
Samtidigt tycker jag att SGU avslutade sig självt med stil. Den sista scenen, som ju var tänkt att vara en säsongsavslutning, fungerar perfekt som en serieavslutning. Det var en scen som både satte punkt och samtidigt pekade på att äventyret fortsätter, där ute. I din fantasi.
Vi får lägga SGU till högen av sci-fi serier som gått i graven för tidigt. Faktum är att jag funderar på att börja skriva en ny följetong på bloggen om förlorade serier. Det saknas ju liksom inte material.
Jag tyckte inte serien började dåligt, snarare tvärtom. Jag tyckte om tempot som det satte och det mer filosofiska frågorna som serien ägnade sig åt. Det kändes som om dem hade hämtat ton från Battlestar Galactica när det gällde stämning och undergångs känsla…
seriens sämsta avsnitt var också i säsong två där dem slåss mot något sorts rovdjur som är elakt.
Mer sci-fi inlägg! Demand!
Nu är det här ju en fråga om smak, men jag finner det ändå intressant att du gillade början av SGU. För min egen del var det alldeles för lågt tempo. Det tog dem för evigt att komma någon vart, och jag kan inte säga att jag brydde mig om t.ex. Youngs äktenskapliga problem, eller Chloes känsla av att tappa kontakten med sina fjortisvänner.
Visst fanns det de som gillade ”Greys anatomy in space.” Jag har pratat med flera som verkligen uppskattade det annorlunda upplägget, redan från start. Men problemet är att de lyckades alienera nästan hela sin gamla fanbase innan de fick lite tempo.
Missförstå mig rätt. Karaktärsutveckling är det viktigaste som finns för en serie. Men det måste vara balanserat med aktion, så att man portionerar ut lagom doser av båda. Dessutom är de inte antiteser, mycket av den bästa karaktärsutvecklingen kommer när rollpersonerna är utsatta för stark press. Då får man liksom se vad de egentligen är gjorda av.
Battlestar Galactica lyckades bättre med detta. Där är det aldrig tråkigt. Då upplevdes SGU som en BSG wannabe. Men de kom över det, och hittade sin egen stil. Synd bara att det kom för sent.
Och just for the record, avsnitt 2×16 ”The Hunt” var det överlägset sämsta avsnittet i hela serien. Men resten av säsong 2 var guld.
Haha! Vad lustigt. Det enda avsnittet av SGU jag har sett är just “The Hunt”. Riktigt uselt vill jag minnas. Råkade zappa in avsnittet när TV4 Science Fiction fortfarande fanns. Kunde verkligen inte förstå varför folk pratade gott om serien så här i efterhand. Kanske läge att ge den en ny chans. 😉
Har precis sett SG.U nerladdad och jag såg båda säsongerna på 1 vecka. Mycket bra serie och önskar att serien inte behövde ta slut. Bra igenom hela vägen och visst kunde man bli lite putt på Rush som hela tiden gjorde allt för sig själv och sin egen vinning, men som helhet var sg.u mycket bra och hoppas att dom tar upp serien igen för jag skulle vilja veta vad som händer efter 3 år..