Jag har under snart ett år försökt hitta ett förlag som vill ge ut mitt bokmanus ”Skogens Hjärta.” Det är inte det lättaste. Egentligen inte så märkligt då bara 2% av alla insända manus ges ut.
Men efter ett tag då man läst tillräckligt många refuseringsbrev för att veta ungefär vad de säger innan man ens öppnat dem, så blir man trött. Och så börjar man fundera, kanske var inte boken så himla bra ändå.
Nu har jag låtit lite vänner läsa den under året och de har verkligen gillat den! Jag har en kompis jag brukar bolla idéer med, han är precis som jag teolog och fantasyfantast. Och han gillar verkligen manuset. Jag tror det beror mycket på berättelsens historiska och mytologiska djup (men också inbillar jag mig, dess fängslande karaktärer och häftiga intrig! 😉 ) Och det är ju jättekul att han gillar den, men min främsta målgrupp är inte 30 åriga teologer, utan tonåringar.
Min mamma läste hela boken på 1½ dag. Hon skulle egentligen ha förberett inför kvällens syjunta (mammor! 
) men kunde inte slita sig och läste istället. Och det är ju jättekul. Men återigen, så är inte min målgrupp snart 60 åriga damer. (Och så är hon ju min mamma, så det kan ju hända att hon inte är helt objektiv i sin bedömning… 😉 )
På samma sätt har ett antal personer läst boken och gillat den. Men jag hade ändå inte fått ordentlig feedback från en riktig bona fide tonåring. Men för lite över två veckor sedan gav jag manuset till en skön kille i 16årsåldern, och sa att han hade resten av våren på sig. Men det tog bara en vecka. Sedan fick jag följande sms.
Nu när jag har kommit in i
boken ordentligt så är jag
väldigt glad att säga att den
är faktiskt riktigt bra, bättre
än fantasy böckerna jag har
läst hittills faktiskt 😀
Och det gjorde mig så klart väldigt glad! Så ringde han en vecka senare, för han hade läst ut den sent föregående kväll. Han sa ungefär: ”Den var bara grymt bra! Slutet var helt galet! Hade aldrig väntat mig det! Jag kan inte vänta på att få läsa fortsättningen!”
Vi ska träffas nu i veckan. Ta en fika och snacka karaktärer, tempo, längd, olika scener, allt sånt där som jag är extremt nyfiken på hur han har uppfattat (eller om han inte tänkt på det alls, vilket också säger en hel del i sig självt. Då funkar det ju!).
Just nu känner jag hur inspirationen och skrivarlusten bara väller upp. Så kan det gå när man får lite positiv kritik! Jag ska se till att få mina böcker publicerade! Förr eller senare. I värsta fall fixar jag det själv.
För jag har tro på mitt eget material. Och just nu är tron förnyad.
