Omslaget till Munins skärvor var det första projektet jag gjorde tillsammans med Andreas Raninger. Som ni kunde läsa i gårdagens inlägg så sökte jag runt en del innan jag hittade Andreas galleri. Men när jag väl såg hans bilder visste jag omedelbart att detta var mannen jag ville ha till min novellsamling.
Jag tog kontakt och Andreas ville roligt nog göra illustrationen. Han läste igenom manuset med de olika novellerna och började pröva sig fram med de bilder som dök upp i huvudet. Till slut var det några av dessa bilder som stod ut starkare än de andra och vi började det mödosamma men samtidigt oerhört roliga arbetet att pussla ihop dem. Andreas målade och skapade, jag kom med feedback. Andreas kom med nya idéer, och så gick vi fram och tillbaka så varv efter varv.
Det var enormt roligt och direkt fascinerande att se världen växa fram. Ibland kan jag tycka det är synd att man inte får plats med mer på ett omslag, för Andreas gjorde så många intressanta varianter. Men vi utnyttjade i alla fall baksidan av boken också. Det är långt från alla böcker som har illustrerade baksidor men jag har alltid gillat det.
Vi tänkte först ha en enda panoramabild som sträckte sig över baksidan, runt ryggen och över hela framsidan. Men efter några experiment blev det ändå två olika scener ur olika noveller, men där ryggens mörker fungerade som en fin övergång och ändå skapade en helhet av bilderna.
Det var väldigt roligt att samarbeta med Andreas och jag vet att vi båda är mycket nöjda med resultatet. Det är egentligen få författare förunnat att få arbeta så nära illustratören till ens böcker. Det är ett privilegium och något jag verkligen uppskattar. Jag upplevde samarbetet som väldigt prestigelöst. Det gjorde att det fungerade väldigt bra. Det var inga problem för någon av oss att släppa taget om saker som inte fungerade, även om de var fina i sig. Ibland måste man helt enkelt döda sina älsklingar.
Som en liten bonus i det här inlägget slänger jag också in den illustration som Andreas gjorde för e-novellen Att dö väl. Novellen var resultatet av ett annat samarbete. Denna gång mellan mig och författaren Eva Holmquist. Det är första gången jag skrivit något tillsammans med en annan författare och mer om den processen kan ni läsa här. Andreas ville gärna göra omslaget även till den, och jag måste säga att jag älskar hans rastaflätade rymdmonster och tentakler. För vem gillar inte tentakler?.
