Idag släpps Maskinblod 3, den senaste i raden av Affronts banbrytande SF-antologier. Maskinblodserien har på ett fantastiskt sätt vunnit spridning och visat på att svensk SF kan hålla mycket hög klass. Att det finns en levande SF-scen idag i Sverige och att här finns författare som tar genren på största allvar. Själv har jag privilegiet att få medverka med min novell Pancasila.
Pancasila kom till efter att jag hade läst en fascinerande artikel på popsci.com. Den handlade om hur tomatplantor, när de blir attackerade av fjärilslarver, reagerar med ett kollektivt biokemiskt försvarsverk. Den angripna plantan skickar nämligen en kemisk signatur till sina grannplantor som säger ungefär: ‘Hej, jag är under attack. Men jag tror jag vet vad det är för skadedjur, så ta den här biokemiska signaturen och använd den för att tillverka gift och försvara er.’ Då slog tanken mig, tänk om det fanns en hel planet vars ekosystem hängde samman i ett kollektivt försvarsverk! Så föddes historien om xenobiologen Sanina och koloniseringen av Pancasila.
Du kan läsa ett smakprov, inte bara på “Pancasila” utan på alla noveller här.
