Den här novellen skrev jag i ett försök att göra något fullständigt galet. Samtidigt ville jag behålla någon form av realism och inte sväva ut i det surrealistiska. Lösningen blev att skicka min stackars huvudperson till en annan dimension, långt, långt borta. Roligt nog fick novellen ett riktigt bra mottagande och bl.a. vann den Brev från Cosmos SF-novelltävling 2018.
Under mina år på dimensionsverket har jag sett mycket av multiversum, både de närliggande dimensioner som är snarlika vår egen, samt de fjärran, mer bisarra världar som ligger bortom all mänsklig existens. Ändå var jag oförberedd när jag vaknade i en arakniddimension med sprängande huvudvärk och en huggtandsförsedd myrslok stående över mig. Inte heller blev dagen mycket bättre av de gigantiska spindlarna och köttätande växterna. Men jag har fått in en signal från en radiofyr. Kanske finns där människor och en väg hem.
