Category: Anime

Zone of the Enders: 2167 Idolo
Movie (2002) 55 min

Man får följa en pilot och hans nya experimentella Mech. De är engagerade i  Mars rebellrörelse i en vild kamp mot jorden.

Väldigt snygga fightingsscener, om man gillar japansk mecha, men manus lämnar en hel del att önska, och slutet kändes onödigt och deprimerande. Snyggt, men inte så roligt. Din smak kanske skiljer sig från min, ta en titt om du får chansen.

Kanske är jag orättvis mot den. Den hör egentligen ihop, som en slags prequel, med den utmärkta serien Zone of the Enders – Dolores. Men medan Dolores var riktigt bra så känns det inte som att Idolo lyckas fördjupa dramat på något sätt. Den känns mest onödig.

Mitt betyg: 4/10

Voices of a distant star (Hoshi no Koe)
Shortmovie (2002) 30min

Det här är konst.

Året är 2046 och efter att ha upptäckt ruinerna av en uråldrig civilization på Mars har mänskligheten gjort väldiga teknologiska framsteg. Man kan nu bygga enorma rymdkryssare och planerar en expedition ut i rymden för att söka efter de försvunna rymdvarelerna. Nagamine Mikako och Terao Noboru är båda junior high school studenter. Men Mikako väljs ut att följa med på expeditionen som stridspilot medan Noboru stannar kvar på jorden. Ju längre ut rymdflottan kommer ju längre tid tar det för deras email att nå varandra, tillslut tar det flera år. Detta är en historia om ett extremt distansförhållande, fylld med nerv och outsagd kärlek.

När jag såg den här filmen första gången var det en helhetsupplevelse. Efteråt var jag helt tagen. Jag vågade knappt andas. Filmen var så otroligt vacker. Dagar senare kunde plötsligt bilder från filmen dyka upp i huvudet på mig, och jag började förstå vilket oerhört genomslag den haft hos mig. Om du någonsin får en chans, se den!!!

Mitt Betyg: 10/10

Ps. En liten varning dock. Trots att den är så kort så har filmen en ganska avancerad narrativ struktur. Och den är väldigt japansk. Har du aldrig sett anime förut tror jag att du bör se något annat först. Risken är annars att du inte förstår något alls, och det vore trist… Ds.

Hayao Miyazaki´s: Spirited Away (Sen to Chihiro no kamikakushi)
Movie (2001) 125 min

Spirited Away handlar om tio åriga Chihiro som precis har lämnat alla sina vänner. Hon ska flytta med mamma och pappa till en ny stad. Men när pappa vägrar fråga efter vägen och kör fel så tvingas de vandra genom en mystisk tunnel. När de kommer ut på andra sidan befinner de sig inte längre riktigt i vår verklighet, utan någonstans där allt är väldigt annorlunda.

Det är ett land av andar, bebott av gudar och monster, styrt av den giriga häxan Yu-baba. Chihiros föräldrar förvandlas nästan omedelbart till grisar, och för att överleva måste Chihiro söka arbete på Yu-babas badhus. Till detta badhus kommer gudar från hela världen på spa för att slappna av. Här finner hon både vänner, fiender och allierade. Hon måste nu uppbåda all sin styrka och vishet för att kunna rädda sina föräldrar och ta sig tillbaka till sin egen värld.

Det var med Spirited Away som Hayao Miyazaki blev ordentligt uppmärksammad i väst. Disney gick till och med och köpte upp distributionsrättigheterna och sålde den med sin vanliga effektivitet i hela västvärlden. Endel ondgjorde sig över att ett multibolag som Disney nu slagit sina klor i Miyazaki’s mästerverk, men förhoppningsvis fungerar filmens succé som en sporre för allt fler filmföretag i väst att ta japans anime på allvar.

Jag har själv aldrig sett en film som överträffar denna i gnistrande färger, underbar design och bara ren fantastisk galen kreativitet (och jag har sett mycket konstiga saker). De klara färgerna och uddheten gentemot vanlig tecknad film är nog just det som gjorde den till en sådan oerhörd succé i väst. Ingen hade någonsin sett någonting liknande. (Det var på samma sett med Crouching Tiger Hidden Dragon, som tog väst med storm. Ingen hade sett något liknande). Detta beror inte på att det är nytt. Tvärtom har konstformen, och Miyazakis talang, haft årtionden på sig att mogna, men den stora massa i väst hade aldrig sett det.

En intressant sak i sammanhanget är att i ingen annan film är Miyazakis shintoistiska inspiration så uppenbar. Gästerna på badhuset är ju just gudar: flodgudar,skogsgudar, bergsgudar, t.o.m. stinkgudar. 🙂 Dessa porträtteras med Miyazakis sedvanliga kreativitet och färggladhet.

Borde då inte en så stark shintoism göra västerlänningar konfunderade och på så sätt begränsa deras uppskattning av filmen? Det verkar inte så. Antaligen beror det på att de flesta vet så lite om shintoismen att de inte känner igen en flodgud när den står framför näsan på dem. Och även om de förstår, skulle de bry sig? Antagligen inte. En flodgud i en kultur är bara en rolig figur för barnen i en annan.

Oavsett så är det en fantastisk film som jag rekommenderar starkt. Det är en bra introduktion till japansk mytologi i popkulturell form samt animen som konstyttring.

Mitt betyg: 10/10

Hayao Miyazaki´s: Nausicaä of the Valley of the Winds
Movie baserad på Hayao Miyazaki´s Manga (1984) 103 min

Nausicaä, är prinsessa av en liten nation kallad “Valley of the winds” i en värld totalt förröd av ett enormt krig kallat “Seven Days of Fire”. Efter kriget verkar själva naturen ha vänt sig mot människan. En mängd nya arter har muterat fram ur krigets aska och tar sakta men säkert över jorden. De nya växt och djurarterna är giftiga och människans områden beskärs ständigt. Trots detta överhängande hot krigar många av de kvarvarande nationerna med varandra. Nausicaä försöker desperat hindra dem från att förstöra varandra och därmed varje hopp de har att någonsin hejda den giftiga naturen från att sprida sig vidare.

En av Hayao Miyazaki´s första filmer. Mästarhandlaget är dock inget att ta miste på. Långfilmen är baserad på Miyazaki´s manga (seriealbum) med samma namn. Självklart tvingades han förenkla historien något dramatisk jämfört med mangan. Dessutom är slutet annorlunda, beroende på att han helt enkelt inte hade gjort klart mangan då filmen var tvungen att göras klar.

Trots detta är filmen helt suverän. Den är en av mina absoluta Miyazaki-favoriter. Historien är grymt snyggt strukturerad, karaktärerna är bra utmejslade, tecknandet är rent på en väldigt hög nivå. Det jag ändå finner coolast är den extrema designen av djuren, landskapet, ja hela världen. Vilken kreativitet!!!

Rent tematiskt behandlar historien samma teman som hans senare Princess Mononoke: konflikten mellan människa och natur. Till skillnad från Mononoke som lämnar mycket av problematiken olöst, och som på så sätt kanske faktiskt är mer realistisk, så har Nausicaä ett lyckligt slut, där saker och ting faktiskt ordnar sig. (Mangan har ett mycket mer tveeggat och bitterdjuvt slut.)

En film som rekomenderas å det allra varmaste. Se den och njut.

Mitt betyg: 9/10

Hayao Miyazaki´s: My Neighbor Totoro (Tonari no Totoro)
Movie (1988) 86 min

Lille Mei bor med sin syster och pappa i en stuga nära den stora skogen. Deras mamma ligger på sjukhus och Mei saknar henne så. Men när Mei är ute och leker i skogen stöter hon på skogsvarelsen Totoro, en jättelik busig kaninliknande sak. De blir goda vänner och går på äventyr tillsammans.

Så här blir det när Hayao Miyazaki gör barnfilm. Underbart sött, med absolut noll stress i berättelsen. Absolut triviala saker får ta god tid på sig, precis som barn själva kan göra. Dock blir det lätt långtråkigt för en vuxen, och jag tror ärligt talat att även aningen äldre barn finner den långtråkig. Mest för de yngsta barnen alltså.

Ur ett teologiskt perspektiv är det intressant att notera hur Miyazaki mer och mer börjar använda sig av shintoistiska teman (som blommar ut fullt i Princess Mononoke och Spirited Away). Totoro är egentligen inget annat än en Kami, en skogsande som bor i skogens stora gudomliga träd. Känner man dock inte till något om shintoismen så är det bara en söt barnfilm.

Mitt betyg: 6/10

Hayao Miyazaki´s: Laputa: Castle in the Sky (Tenkû no shiro Rapyuta)
Movie (1986) 124 min

Det är en värld fylld av gigantiska luftskepp, flygplan och ånglok. En ung flicka, Sheeta, kidnappas av hemliga agenter som arbetar för regeringen. När några pirater (som också är ute efter Sheeta) anfaller agenternas luftskepp försöker hon fly men faller handlöst ut i luften. En mystisk kraft hejdar hennes fall precis innan marken och avsvimmad blir hon räddad av pojken Pazu.

Nu måste de tillsammans undvika både pirater, agenter och armén, i jakt på de hemligheter som Sheetas familj varit bärare av genom århundrandena. Hemligheter som leder till en uråldrig legendarisk flytande ö, Laputa. Den makt som en gång för århundraden sedan krossade atlantis, som genom sin högteknologi dominerade världen, men sedan övergavs…

Detta är en av Hayao Miyazaki´s lite äldre filmer, men redan här märks det att det är en mästare i arbete. En oerhört sött ihopkombinerad film med sköna karaktärer (speciellt piraterna och deras mamma).Detta är en fantastisk film som rekommenderas varmt.

Mitt betyg: 7/10

Ghost in the Shell II: Innocence
Movie (2005) 82 min

Del två i filmserien fokuserar på cyborgen och polisen Bateua från förra filmen. Han håller på och utreder ett antal mord som begåtts av androids, människoliknande robotar, och finner en mycket märklig konspiration.

Detta är en extremt filosofisk film. Huvudkaraktärerna kan stå i flera minuter och diskuterar hur mycket av en människa som är unikt mänskligt, och vad som är maskin. Finns det någon själ, eller är den utbytbar mot en elektronisk motsvarighet? Vad är en kropp, är det egentligen någon skillnad mellan kött och metall? Vad är en docka egentligen, om inte den mänskliga kroppen i perfekt form, så varför förvandlar vi oss inte allihop till dockor… osv…

Den här filmen är om möjligt ännu mer rörig än den föregående. Dessutom är den inte lika rolig, då Bateua helt enkelt inte är en lika intressant karaktär, och alla de filosofiska resonemangen till slut går en på nerverna. Den hejdlöst deprimerande och dessutom fylld med riktigt äckliga scener. Rent tekniskt är den av högsta kvalitet, men den är så mörk, dyster och… sjuk… att jag aldrig vill se den igen.

Mitt betyg: 2/10

Ghost in the Shell
Movie (1995) 82 min

Året är 2029. Nätet är totalt världsomspännande och det finns mycket få gränser kvar. Människan har lärt sig att ladda upp sig själv som virtuella medvetanden och hur man tillverkar cybernetiska delar för att förstärka människokroppen.

I denna tid av gränslöshet vet inte heller kriminaliteten några gränser. Vi för följa Kusanagi och Bateua, två cyborgs som arbetar på den hemliga polisorganisationen Section 9. Kusanagi har bytt ut så mycket delar av sin kropp att egentligen bara små delar av hennes hjärna fortfarande är mänskliga. Det är där som hennes själ “ghost” finns. Kusanagi och Betaua får plötsligt ett fall, med fiender som inte skyr några medel, och med konsekvenser som hotar att förändra allt.

Det är en hyfsat bra animefilm. Jag vet att den här rullen blev kultförklarad av många och att den ses som en arvtagare till Akira men enligt min mening når den aldrig upp till samma nivå. Lite för seg och lite för rörig narrativ struktur. Historien är strukturerad på ett sätt som är ganska typiskt för japanskt berättande.

Den börjar i mitten, utan några egentliga förklaringar, vilket innebär att man måste gissa sig till hälften och se om den minst en gång för att fatta allt. Problemet är att historien är inte bra nog för att ge det engagemanget som krävs för att arbeta sig igenom allt flera gånger.

Hyfsat bra, men absolut inte kult, inte för mig i alla fall.

Se hellre den fantastiska serien som denna film gav upphov till. Ghost in the Shell: Stand Alone Complex. Speciellt säsong ett är lysande.

Mitt betyg: 5/10

Escaflowne the Movie: A Girl in Gaea
Serie komprimerad till Film (2000) 98 min

Hitomi Kanzaki är en helt vanlig japansk high school student. Men under sista tiden hade hon känt sig allt mer olycklig med sitt liv. Det verkade bara så totalt meningslöst. Plötsligt uppenbarade sig så en man i svart kappa, som bjöd in henne till en annan värld. En värld vid namn Gaea, där man likt en måne kan se jorden på natthimlen. Där hotas hela världen av kejsare Folkens armé, och Hitomi träffar snart de som kämpar mot Folken, Allen och hans folk, samt Van, kungen utan rike. Alla vill de åt Hitomi, för hon bär på en nyckel. Nyckeln till den gamla stridsmechen Escaflowne, vars makt var så stor att den kallats för Gaeas krigsgud.

Vision of Escaflowne var en helt fantastisk animeserie. Här har de försökt komprimera ner seriens 26 avsnitt till en långfilm. Dessutom har de omtolkat flera av karaktärerna, och ändrat vissa grundläggande omständigheter gentemot serien. Filmen är alltså en helt fristående återberättelse, eller omtolkning av historien. Och förvånansvärt nog så gör de det riktigt bra. Ofta brukar sådana här remakes bli ganska dåliga. Men jag gillade trots allt den här. Det är dock oundvikligt att man jämför med förlagan, och då står sig filmen kort.

Klart rekommenderad, men se ännu hellre på serien.

Mitt betyg: 6/10

Cowboy Bebop: Knockin’ On Heavens Door
Movie (2001) 116 min

Här har vi kvalitetsunderhållning! 🙂

Animeserien Cowboy Bebop var en av de där sällsynta serierna, där faktiskt alla avsnitt var bra. Den hade ett fantastiskt persongalleri, med verklig dynamik mellan karaktärerna. De var alla utpräglade personligheter med drömmar, begär och hopp. Dessutom var varje avsnitt lysande strukturerat och rent tekniskt var de av högsta kvalitet.

Ett antal år efter serien så görs en film med samma karaktärer. Filmen är rent kronologiskt satt runt avsnitt 22 (av 26) i serien. Filmen görs med samma känsla för kvalitet och detaljer som serien.

Bebop är ett rymdskepp, med en udda besättning av prisjägare och drömmare. Spike, Jet, Faye, Ed och Ein, dras in i en konspiration där någon försöker bomba Mars. Precis innan Halloween 2071, spränger en terrorist en lastbil på centrala motorvägen i Mars City. Ut i atmosfären flyger någon sorts biokemiskt vapen. Många dör, och ännu fler skadas allvarligt. Belöningen som utfästs är gigantisk 300,000,000 woolongs… och det finns fyra människor och en hund som behöver pengarna. Bebops besättning tar upp jakten, men ska de hinna i tid, innan det smäller igen?…

Mitt betyg: 8/10

Adieu, Galaxy Express 999: Last Stop Andromeda
Movie (1981) 135 min

Självklart kunde producenterna bakom Galaxy Express 999 inte nöja sig med att bara göra en långfilm om Tetsuro. Här kommer den obligatoriska uppföljaren. Tragiskt. De har inte bara återanvänt storyn från förra filmen, utan dessutom några av filmklippen. (Jag svär! Några av stridsscenerna ser ut att bara vara klippta från föregångaren).

Dessutom gör de en karbonkopia av striden mellan Luke och Vader från Star Wars. Tetsuro träffar nämligen sin fader och självklart är han en stor svart riddare med ljussvärd och respirator! 🙂

Inte roligt för någon att kolla på.
Undvik.

Mitt betyg: 1/10

Galaxy Express 999: The Signature Edition
Serie komprimerad till Movie (1979) 128 min

Under slutet av 1970 talet fanns det en serie som hette Space Cruiser Yamato och en annan som hette just Galaxy Express 999. Dessa utspelade sig i samma universum och vann oerhörd popularitet. Galaxy Express 999 kom ut i så många som 113 avsnitt! I samma universum gjordes sedan ännu fler långfilmer och serier med karaktärer som drottning Emeralda och kapten Harlock. Just denna långfilm är lite av ett försök att komprimera ned höjdpunkterna frånserien till en långfilm.

Den unge pojken Tetsuro ger sig ut i universum för att hämnas sin moders död och hamnar i massor av äventyr. Han reser, inte i ett rymdskepp, utan på ett tåg, Express 999, som kan färdas ute i rymden. Det är ett farligt universum, fyllt med robotar som föraktar och ibland för krig mot de vanliga människorna. Han stöter på den mystiske Maetel, den legendariske rymdpiraten kapten Harlock och den iskalla Emerlada. Slutligen dras han in i kampen mot de onda robotarna och spelar en avgörande roll i slutstriden mot deras hemplanet.

Detta är klassisk rymd såpa av den gamla anime skolan. Den är smårolig, även om den är nästan pinsamt övertydlig i sina försök att vara dramatisk. Men ser man den mer som ett studieexempel på anime från 70 talet blir det omedelbart mycket intressantare, för den är oerhört tidstypisk.

Smårolig, en kultrulle för många, men enligt min mening inget specielt.

Mitt betyg: 5/10

Blood: The Last Vampire
Movie (2000) 48min

Det är sent 60-tal i ett av USA ockuperat Japan. På en amerikansk flygbas börjar det ske några mystiska mord. Men det är inga vanliga mördare som härjar utan några demonliknande odjur som har förmågan att skifta form och förklä sig som människor. Det finns dock en organisation som arbetar med att förinta dessa bestar, och in skickar de sin bästa jägare, den mystiska Saya. Hon har exceptionell styrka och smidighet då hon varit vampyr i över 100 år, antagligen är hon den sista av sin sort. Av någon orsak har hon beslutat sig för att beskydda människorna, istället för att jaga dem.

Det här är en ganska våldsam och otäck liten film. Men den är väldigt vackert berättad. Karaktärerna känns väl designade med stort djup inuti, dessutom är allt väldigt väl tecknat, ibland snudd på fulländat vackert. Även om storyn inte är specielt revolutionär, den påminner om hundratals andra skräckfilmer, så är den väl utförd och Saya är en utmärkt huvudperson.

Ingenting för barn, men en annars mycket väl utförd skräckfilm.

Mitt Betyg: 7/10